Den duktiga flickan och skulden

Vi lever i våra rum, i trädgården och tillsammans. Jag lever i vårsolen och i köket. Jag övar mig på att baka bröd och vårda små plantor, både människoplantor och växtliga sådana. För det finns tid nu.

Förkultivering av persilja och tomat av sorten Tiny Tim.

Jag har svårt att kasta ankare i verkligheten, vi är isolerade i vårt hem så länge något barn har kvar sina förkylningssymptom. Jag känner frid, för första gången på länge. Frid i att ha tid med mina barn, ha tid att pröva brödbak och tid att misslyckas.

Granatäpple i korg. Böcker i korg.

Men så måste jag koppla upp mig mot verkligheten och jag känner skuld. Skuld över att jag är hemma med mina barn istället för att vara på jobbet. Tänk att jag känner skuld över något jag inte kan påverka, visst är det vansinne. Men visst är vi många som upplever det. Vi som fostrats till duktiga flickor. När du jobbar, känn skuld över att dina barn är länge på förskolan, och när du inte kan jobba så känns skuld över ditt bristande bidrag till kollegor och företag!

Staty av apa.

Det är snett.

Gullranka och staffli.
Gullranka och staffli.

Att känna skuld för att man är lycklig över påtvingad tid med sina barn. Min familj, de jag kastar allt ur vägen för.

Sticklingar av gullranka och Dr Westerlund.
Gammaldags hushållsvåg.

Jag måste våga säga att jag njuter av att leva här i köket, just nu. En påtvingad stillhet. Tack? Jo, tack! Som guld i en ask under en tid då allt är ovisst. Samla på dig det lilla guldet, lägg det i tryggt förvar.

Plåtlåda

Jag försöker odla min självkänsla, vårda den på samma sätt som jag vårdar mina barn. För om jag gör det kommer jag bli fri från den förbannade skulden. Vi är alla en del av det här nu. Det får inte vara förbjudet att känna att man för stunden fått något fint.

Basilika
Basilika

Nu kan helt andra värden få växa, och det är vackert.

Kvällens soundtrack: Agnes Obel

Annons

You Might Also Like

4 Comments

  • Reply
    Tove
    31 mars, 2020 at 08:28

    Ja men så fint och bra skrivet! Jag behövde läsa det här igen nu när jag är hemma (med min son) i två dagar för att jag hade ont i huvet i helgen. Nu mår jag bra men 2 dagar utan symtom säger de ju. Imorgon hoppas jag på att kunna jobba!

    • Reply
      Johanna Ene
      1 april, 2020 at 07:35

      Tack Tove! 🙂 Ja, det är bara att ta tillvara på tiden vi får. Tid är väl egentligen vår enda hårdvaluta. ^_^

  • Reply
    Lollo
    31 mars, 2020 at 14:58

    Första gången jag hittade till din blogg. Men å vilket fint inlägg. Tror att du sätter ord på något många upplever just nu.
    Mvh/Lollo

    • Reply
      Johanna Ene
      1 april, 2020 at 07:34

      Tack fina du! Ja, jag vill ju tro att det är så, men känns nästan förbjudet att säga det högt? Prick därför jag ville skriva det! Vi måste få andas och vara lite lyckliga över det vi får av den här himla situationen. 🙂

Kommentera

%d bloggare gillar detta: