Browsing Category

Livet

Morgonreflektioner

– Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Adlibris. –

Den här veckan är helt ny. Den här morgonen extra ny. En vecka med helt nya morgonrutiner med stress och tårar som följd. Men så kom en helt annan slags morgon idag, en motsats med medvind.

Det nya i att plötsligt ha två förskolebarn och ha ensam morgonstund och avfärd med dem. Dålig sömn, tidig morgon och gråtande minsting som förstått det fruktansvärda i det här med att jag brutalt lämnar henne. Ett klädfel och storasyster får ilskeutbrott som föder mitt vansinnesutbrott. Borsta tänder och gråta lite. Lämna barn på förskolan som är en gråtande krabba på mig. Gråta i bilen till jobbet lite grann. Skaka av mig. Jobba jobb.

Idag var första morgonen då jag på riktigt får jobba hemifrån med rutiner, och utan övrig familj som fladdrar omkring runt mig. Det är svårt för andra att respektera att man arbetar när man är hemma, och det blir då svårt att själv respektera det. Plötsligt hänger man tvätt och torkar bajsrumpa istället.

I morse var som alla andra vardagsmorgnar. Men något var grundligt annorlunda. Det kändes som skillnaden satt djupt in i min själ. Vi vaknade före klockan, alla utsövda och ingen ledsen. Den vanliga morgonstressen jag känner var det som om någon blåst ur mig. Japp, kände mig urblåst på ett skönt sätt!

Allt flöt. Talade om för barnen att nu skulle vi inte ta bilen till förskolan utan promenera. Storasyster blev jätteglad och det verkade som om det hade en lugnande inverkan på lillasyster. Slippa bli instängd trångt i bil. Nu blev det vandrande frihet i väldigt höstvacker natur. Klar luft, kittlande sol. Lugn och ro.

Tassade in på förskolan och allt var tyst. Ville viska, var rädd att väcka oss ur det magiska. Lämnade två älskade barn och ingen grät idag. Så började jag min egenbestämda arbetsmorgon med en fotopromenad längs sjön. Har längtat länge efter att utveckla min fototeknik och kamerahantering men den tiden tar man sig inte. Nu ska det ingå i mitt arbete. Ni kan följa min promenad genom bilderna här.

Jag tycker morgnar är svåra, att dessutom vara en harmonisk förälder då är en ekvation jag går vilse i. Dagens fina morgon fick mig att tänka. Vilken typ av tillvaro är jag egentligen lämpad för? Är det rimligt att vi alla helt sonika ska anpassas till samhällets idé om vardagens vara? Jag har alltid haft svårt att rätta mig i ledet, samtidigt är jag duktig på att vara duktig. Tyvärr tror jag att det sistnämnda ofta straffar mig.

När jag gick längs sjön med kameran och andades kom jag på mig med väldigt starka känslor, som om det var livet, kreativitet och lust jag andades in. Små elektriska impulser flög genom kroppen, ut genom fingertoppar och huvudknopp.

Testade nya kamerakunskaper, bemästrade ljuset och när jag tittade på resultatet på displayen knockade aha-upplevelsen mig på ett sätt det var längesedan jag upplevt. Den känslan vill jag fortsätta jaga.

För att analysera skillnaden i den här morgonen tror jag att gårdagskvällens val påverkade. Efter ett gäng slitiga dagar sa både kroppen och knoppen AJ SOM FAN. De bra rutiner jag hade satt upp sumpades när jag antagligen behövde dem som mest. Igår skrek mitt inre på mig att jag var en envis dum jävel som lyssnar för sent.

Så när barnen var lagda tog jag fram yogamattan. Min rygg är hemskt ond så gjorde ett lugnt rygg-pass från Yoga För Alla (finns gratis på YouTube här). Sedan 5 minuters tyst meditation där jag följde andningen. Är total meditationsnybörjare, har kommit igång och fått många bra insikter tack vare boken ”The Mind Illuminated”, finns på Adlibris här (reklamlänk).

Efter träningen kapade jag tiden och hängav mig åt lustfylld aktivitet; dataspel! World of Warcraft Classic är just nu min fristad. När klockan var 21 stängde jag av datorn. Skärmfri timme innan läggdags. Läste fotobok. Skrotade runt. Sket i alla s k måsten och borden. Vi skulle överleva ändå, resonerade jag. Sov gott!

  • Yoga + meditation 35 min
  • World of Warcraft 1h
  • Skärmfri + kvällsrutin 45 min
  • Kl 21:45 i säng

Det svåra är att fortsätta vara snäll mot sig själv, varje dag. Vara fast beslutsam om att tid för sådant som gör mig hel är viktigt och värt, inte bara för mig utan för alla runt mig. Vi har potentiellt ett helt liv till disk och tvätt, men det är inte det vi kommer vara tacksamma för när Hin Håle hämtar oss på domedagen.

Nu ska jag älska den här dagen av kreativt skrivande, fotoredigering, företagsplanering och telefonmöte!

Dagens soundtrack: Chill ambient etc, Spotify playlist.

Annons

Hej världen!

Foto Johanna Ene 2019.

Jag är här nu! Med en påminnelse i handen om att vägarna är snåriga men oändliga.

Jag byggde en stig av stenplattor genom det gula blomsterhavet i trädgården. Jag sökte efter passande stenar och släpade dem med ynklig muskelkraft till rätt plats. De skar in i mina händer. Jag grävde spår och la dem på plats. På bara knän fyllde jag mellanrummen med sand. Sedan stampade jag dem på plats och skrek:

”LIGG HÄR! För jag ska ha snabbaste vägen till mina odlingar, och omvägar är ingenting för mig!”

De ligger kvar och jag kan sarga mina händer på att lägga ut tusen stigar till för att ta mig dit jag vill.

Annons